The Stone Site

De sista 10 milen har gått fort – nästan för fort. Nu på morgonen i Pedrouzo kunde man känna förväntningar. Alla var lite extra taggade! Och ju närmare vi kom Santiago, desto mer började vi känna igen från Frances!

Men Monte de Gozo var lite annorlunda, idag regnade det ordentligt och vi gick bra vilse i våra försök att hitta något att äta där…

So tur hade vi bokat ett hotell lite innan Katedralen, så vi kunde duscha och byta om innan vi klämde de sista 2 km. Väl framme och redo att stå 5 timmar i kö för vår Compostela ä, då gick det blixt fort. Man svarade på ett antal digitala frågor och sedan var det vår tur! Så Nice!

På eftermiddagen firade vi lite och blev så glada i hatten att vi knappade in fel hotell att gå till – det gav oss verkligen en intressant tur genom staden!

Oj, oj, oj – snackar vi Camino eller snackar vi CAMINO!!! Nu finns inga stängda caféer, så vi startar med frukost bland pilgrimer mfl.

Det blir ett härligt camino tåg av folk med olika kondition och olika solbränna!

Det blir ett och annat kärt återseende, bland annat den här väggen med massa visdomsord. Var dock lite mer färgglad när vi gick 2018!

Och igen, så mycket folk och ungdomar. Kan det vara så att vi blivit för gamla – men är det inte öl de dricker? Och är det här inte bara barn? Kul är det i alla fall att få vandra med dem, det är alltid något på gång. Och det är fler än vi som lastat på för mycket i ryggsäcken!

Nu börjar det dra ihop sig för återförening med Camino Frances och antalet pilgrimer ökar. Redan på morgonen kunde man uppleva känslan av ungdomar på väg.

Själva hade vi hunnit äta frukost och förberedde oss för en dags vandring med en liten selfie… alltid piggt och glatt på morgonen.

Molnighet gjorde det enkelt i början, men det blev allt varmare. Som tur var hittade vi några fina rastplatser och det gjorde andra också.

När vi sedan kom fram fick vi se hur det ser ut för de som skickar sitt bagage – väldigt praktiskt!

Själva fixade vi till en rejäl lunch och middag. Det blev chokladbit till efterrätt, sådan får man ju alltid här i Spanien!

Upp tidigt på morgonen från Alberguet där vi bodde och ut på den nya rutten för Caminon! Det var väldigt fint ordnat med frukostpåse som kom väl till pass senare under dagen!

Och det är något speciellt med tidiga morgnar, när luften är källarsval och nyper lite försiktig i dina armar.

Sobrado des monxes är en levande klosterstad, så vi smög runt och kollade lite på byggnaderna.

Jepp, that’s about it! (Förutom en jätte söt kisse katt som jag pratade länge med på kvällen. Den var väldigt pratsam).

Vi håller nu på med att ansluta till absolut sista delen av den traditionella Caminon, Camino Frances. Och det är lite kaotiskt, avstånden är långa och barer mfl finns inte eller öppnar sent. Men det blir bättre och det finns undantag!

Och man ser fler och fler vandrare. Hör en bild från Baamondo som är en liten ful stad. Men fiket som vi satt på (och som vi fotade den här baren från) hade supergoda tapas till vattnet vi beställde och de var gratis! Blev en kanonfin lunch.

Mycket gående har det blivit – men lite gråväder gjorde det nästan uthärdligt och träden omkring hjälpte till!

Vårt boende är ett privat vandrarhem, så man satsar och det är otroligt fint och inuti. Men utanför och anliggande byggnader har mycket att önska!

Dagens middag blev på stadens enda restaurang som endast hade en rätt – kött och pommes! Och vi var de enda gästerna, så vi åt ute på terrassen! (Dvs på trottoaren och fick uppleva den härliga byn och deras aktiviteter, exempelvis hus reparation kl 21 på kvällen). Men kanongott var det och en stor stark slank ned också!