Att säga att Caminon harvar på är nog att vara djupt otacksam för den gräddfil av lyx som man just nu surfar på, det är väl snarare så att man nu kommit in i flödet. Vi strävar mot Santiago de Compostela och på olika sätt försöker vi ta oss dit.
Gubbarna ovan stötte vi på när vi tog oss upp ur en av dalarna. De klippte och fixade till vägen, något man inte tänker på när den är fin, men som man kan svära åt när brännässlor och taggiga grenar griper tag i en.
Jag kan aldrig sluta att fascineras över alla dessa stora, övergivna hus eller hus under avstannat uppförande. Varför? Vad hände? Man får dock vara försiktig. Igår när jag fotade en av dessa pärlor för den händige, stack det ut en gubbe ur fönstret, han undrade säkert vad var det för en tokstolle till pellegrino som fotade just hans hus.
Dagens överraskning i den lilla mikroskopiska värld av väg, väg, väg, säng och mat som vi lever i var dagens efterrätt på ”Menu del dia” – chokladsås. Solo och enbart chokladsås!! Det är ju gott … men och det låter hemskt bortskämt, efter en tio, femton skedar är man ganska nöjd och då syns det knappast att man ätit.
